Sjöfarten är det mest energieffektiva transportsättet i förhållande till transporterad volym. Trots att över 90 procent av världens handel sker till havs, står sjöfarten för endast cirka 2,7 procent av de totala koldioxidutsläppen. Detta förtar dock inte nödvändigheten till ytterligare förbättringar inom en rad områden, inte minst vad gäller utsläpp av skadliga ämnen och partiklar.
Sjöfartens miljöpåverkan kan delas upp i två huvudsakliga delar: miljöpåverkan vid incidenter och miljöpåverkan till följd av den löpande driften. Till den förra hör oljeutsläpp vid exempelvis kollisioner och grundstötningar, till den senare hör till exempel utsläpp av svaveloxider och kväveoxider från fartygen.
Miljöpåverkan på grund av olyckor och andra incidenter
Den största risken förknippad med tanksjöfart är givetvis risken för oljespill i samband med grundstötning, kollision eller annan olycka. Den potentiella miljöpåverkan är här mycket stor. Ett större oljeutsläpp kan medföra stora skador och få långtgående konsekvenser för människa, djur och natur.
I takt med att den globala tankflottan under senare år blivit allt modernare och säkrare, har dock antalet oljeutsläpp minskat drastiskt. Förutom rederibranschens eget förbättringsarbete ligger också allt hårdare krav från såväl lagstiftare och kunder som andra intresseorganisationer bakom utvecklingen. Bland annat råder från och med 2010 krav på dubbelskrov. Även reglerna för tankarnas placering och storlek har skärpts för att minska skadan om en olycka ändå skulle vara framme.
Concordia Maritimes arbete för att förebygga olyckor
Concordia Maritime är sedan många år profilerat som ett kvalitetsrederi med höga krav vad gäller säkerhet i alla led. P-MAX-fartygen i flottan hör troligtvis till världens säkraste tankfartyg. Fartygen är konstruerade med säkerhet som ett av de främsta ledorden i utvecklingsarbetet. Fartygen är exempelvis utrustade med dubbla skrov, två separata maskinrum avskilda med brand- och vattentäta skott samt dubbla framdrivningssystem.
Att olyckor inträffar kan dock aldrig uteslutas. Årligen läggs därför omfattande resurser på att kontinuerligt utveckla såväl fartyg som utbildning och rutiner.
Målet är dels att förebygga risken för olyckor, dels att minimera skadan om en olycka ändå skulle inträffa. Arbetet sker på flera olika plan, genom konstruktionen av själva fartygen och dess utrustning, såväl som genom ett omfattande och kontinuerligt arbete med att identifiera potentiella risker och farliga arbetsmoment.
Det enträgna arbetet har resulterat i att antalet olyckor ombord på Concordia Maritimes fartyg ligger på en sett till branschen låg nivå. Sedan det första P-MAX fartyget levererades 2005 har inga allvarliga olyckor inträffat ombord på något av Concordia Maritimes ägda eller opererade fartyg. Sett till olycksstatistiken utgörs de vanligaste olyckorna ombord på fartyg av halk- och fallolyckor, oftast med begränsad personskada till följd.
Miljöpåverkan på grund av löpande drift
Sjöfartens miljöpåverkan inskränker sig dock inte enbart till oljespill vid olycka. Även den löpande driften medför konsekvenser för miljön. Tanksjöfartens miljöpåverkan består huvudsakligen av utsläpp av skadliga ämnen relaterade till bränsleförbrukningen samt påverkan på havsmiljön i samband med tömning av ballastvatten.
Utsläpp av skadliga ämnen och partiklar
Till sjöfartens allra största utmaningar hör att minska mängden utsläpp av svavel och kväveoxider, växthusgaser och andra skadliga partiklar. Förbättringsarbetet pågår på flera olika plan och omfattar såväl teknisk utveckling som forskning kring nya typer av mer miljöanpassade bränslen. Svavel och kväve är svåra att rena i efterhand och de tekniska lösningar som finns, bland annat i form av s.k. svavelskrubbers och SCR-katalysatorer (Selective Catalytic Reduction), är dyra att installera. Det effektivaste sättet att värna om miljön är därför att använda en bunkerolja med lägre svavelhalt. Denna olja är avsevärt dyrare och för att skapa konkurrensneutralitet krävs överenskommelser på regional eller global nivå.
Under 2008 beslutade FN-organet IMO (International Maritime Organization) om en stegvis sänkning av gränsvärdena för utsläppen av svavel- som kväveoxid. De mest omfattande sänkningarna kommer att ske inom svavelkontrollområdena (SECA) i Engelska Kanalen, Nordsjön och Östersjön, men även den globala sjöfarten kommer att behöva anpassa sig till bunkerolja med lägre svavelhalt än idag.
Motstridiga intressen komplicerar arbetet
Vad som komplicerar arbetet är att olika former av miljöförbättrande åtgärder ibland står emot varandra. Genom att sänka verkningsgraden på fartygens motorer skulle t ex utsläppen av kväveoxider minska. Åtgärden skulle dock samtidigt medföra
Läs mer här (PDF)